Frustration - tiden räcker inte till

0kommentarer

Jag är ratten inte det femte hjulet, jag älskar kommetaren Thessan, men klara mig utan pussar ;p haha! Iof vet ja inte hur ni skulle klara er utan mina planer å planeringen ;) hihi

Tack Becka att du förstår känslan fast den är knäpp :p

Nu till annat, vet inte vart ja skulle vända mig för att bli av med min lilla frustration just nu så bloggen blir drabbad.... Det är så sjuk mycket med skolan nu och då menar jag med betoning på SJUKT. Det tar så mycket tid och energi av en som man mer än gärna skulle lägga på något annat. Känner verkligen att det är så mycket annat i livet som man tappar tid av, som vissa vänner till exempel, finns så många som jag saknar, men det finns helt enkelt inte hur mycket tid som helst i livet och den står inte still. Så just nu ägnas tiden åt skolan för det mesta. Frustrationen kommer från polon känns som det är svårt, vill vill vill verkligen vara där det är så sjukt kul och älskar folket som är där, det är så himla kul, men det finns inte tid nu, känns som den lilla extra resan tar så mycket av dyrbar tid lr något. Känner mig som jag sviker, jag borde vara där mer och ställa upp, men vet inte hur ja ska göra. *kaos i mina tankar* Det är säkert svårt att förstå för dom som inte pluggar å skriver examensarbete men det tar TID.. Men nu är det så att det har gått hitills så nu verkar det som det är svårt att acceptera att skolan tar mer tid den här terminen, den här å bara den här sista sen blir de troligen bättre å inget plugg på kvällar å helger, hoppas att dom som blir drabbade av att inte då så mycket av min tid kan acceptera det den här lilla tiden som är kvar innan jag är klar med skolan?! :)

Handbollen just nu går så sjuk bra, vet inte när de gick så bra sist, många många år sen, och jag får spela, det är kul helt enkelt :D Tar mycket tid med, så vet inte hur ja väljer egentligen, för har så många nära å kära i polon men den har fått stå åt sidan den här terminen. Sorry :( Men jag kan inte klona mig själv..  Saknar å då särskilt dig Kerstin ;) Vi måste måste måste ta tag i det här nu, om inte med träningarna så med att ses. Saknar dig att ringa till när jag är ledsen och bara behöver något att prata med å reflektera tankar, saknar att få en kram i tuffa tider och ett så knäppt roligt skratt när vi är dryga.

Vet inte om de känns bättre men nu har jag iaf fått lite ord på känslorna som dyker upp här hemma i ensamheten..

Kommentera

Publiceras ej